Teorin har också visat sig mycket användbar för välfärdsanalyser av alternativa utformningar av arbetslöshetsförsäkringen. För att besvara frågor om hur försäkringen bör utformas måste man också väga in de välfärdsvinster som den ger i form av inkomsttrygghet vid uppsägningar.Dvs teorin kan lika väl användas för att visa vilka välfärdsvinster som arbetslöshetsersättningar ger! Men inga av de bloggar jag har sett har belyst den aspekten. Den mest skamlösa bloggen är (rimligt nog) Marknadsliberalens:
...så är detta inte det enda sätt på vilket de stärkta incitamenten skapar jobb, utan även genom att lönerna pressas ned.Att alla borgerliga kommentarorer hurrar är ju inte så märkligt, det som i mina ögon framstår som en smula egenartat är att ingen drar den omvända slutsatsen – att höjda löner borde leda till sänkt arbetslöshet. Men det är väl för enkelt, att folk gärna jobbar om de får anständigt betalt.
Det grundläggande skälet till att ekonomerna aldrig kan dra en så enkel slutsats är att i deras värld är lön något som uppstår av sig själv, eller som Vetenskapsakademin säger på ett annat ställe:
Modellen kan därmed användas för att beräkna hur ... reallönen påverkas av olika faktorer på arbetsmarknaden. ... till exempel ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen, realräntan, arbetsförmedlingens effektivitet och rekryterings- och uppsägningskostnaderna.Dvs lönen är på något magiskt vis inget som företagen bestämmer över. För de ekonomer och borgerliga politiker som ser lön som en kostnad – inte en självklar ersättning – blir då högre arbetslöshet ett smidigt sätt att hålla nere kostnaderna.
Nu vill de ju inte ha hög arbetslöshet, för det ser inte bra ut om folk svälter ihjäl, det skapar social oro (läs protest, revolt, revolution...), och det leder framför allt till lägre konsumtion, dvs lägre vinster. Så då gäller det att hitta en precis lagom stor arbetslöshetsersättning som tvingar folk att söka låglönejobb utan att väcka deras ilska och utan att sänka vinsterna. Det är vad det här ekonomipriset handlar om.
(Och tro inte att det här priset har något med Nobelpriset att göra. Detta är något som ekonomerna lobbade fram i en ganska smutsig historia som jag inte orkar söka info om nu, ni får leta själva. Men här finns en elegant kommentar som ger rätt perspektiv på "the dismal science" som nationalekonomin även kallas.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar